Tyvärr har min farfar blivit dement och bor inte längre hemma med farmor. Härom veckan var jag och hälsade på dem en sväng. Det är lite jobbigt att träffa farfar då han är en skugga av sitt forna jag, men ibland lyser han upp och då kan man se att någonstans där inne finns han kvar som den han en gång var. Ett sånt tillfälle denna gången var när jag satt och sjöng för honom ( han har varit spelman i många år) bland annat sjöng jag "Nu är det jul igen". Då tog han min hand och trummade i takt, då kom lite tårar och då log han så där som bara han kan. De bor en bit ifrån oss, men det känns skönt att besöka dom när jag kan. Farmor bor i en jättefin lägenhet, med lite sjöutsikt och klarar sig bra själv, men jag förstår om hon tycker det är jobbigt att inte kunna ha farfar hemma. Hon hade det länge ändå, men dom har snart varit gifta i 60 år och jag hoppas att min man tittar på mig på samma sätt som farfar tittat på farmor i alla år även när vi varit gifta så länge :)
Även om jag vet att farmor inte kan läsa detta (hon har ingen dator) vill jag ändå skriva att jag älskar dom!
Nu ska jag mysa lite i soffan och kolla dobidoo,
Önskar er en skön helg!
Kram/Mia
- Posted using BlogPress from my iPhone
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar