torsdag 5 september 2013

Funderingar och saknad

I morse var jag och hundarna uppe på berget och gick vårt elljusspår igen och det märks att hösten är i antågande. Solen står lägre och det är fuktigare i gräset och nu ser man plötsligt alla vackra spindelnät som vävts under natten (är ju egentligen ett vapen för spindeln, men jag väljer att se det vackra i dom). Mina promenader och nu även när jag springer, är min lisa för själen, det är då jag får ut mina tankar och funderingar på livet och allt runt omkring. Idag kretsade tankarna kring min älskade farfar. Han som alltid var först med all teknik, hade en liten dator på tidigt 80-tal, först med video och även först med tv i sitt kvarter på 50-eller 60-talet. Han som spelade dragspel och cittra och som alltid hade ett trolleritrick i rockärmen :) Idag är han en skugga av sitt forna jag. Han drabbades av demens för flera år sedan som sedan successivt tagit honom ifrån oss. I helgen var jag och min  pappa och hälsade på hos honom tillsammans med farmor och det är en sorg att han inte längre känner igen mig, fast jag gläder mig åt de korta, korta sekunder som det liksom blixtrar till i hans ögon och det verkar som om han ser att det är jag som sitter där och håller hans hand. I söndags fick jag ett sådant ögonblick och en stor puss på kinden :) Det är då det känns att långt, långt därinne finns min älskade farfar kvar och att besöken hos honom är värda att ta vara på. Nedan visar jag ett foto på honom som han var när jag var liten, med pipan i munnen och ett glatt leende.) Ska dock tilläggas att han slutade röka efter ett tag :) ) Detta foto hänger i farmors lägenhet så jag har fotat av det med telefonen så tycker ni kvalitén är lite dålig är det därför :)

Nu önskar jag er en skön eftermiddag i det härliga höst?vädret!

Kram Mia

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar