måndag 23 februari 2009

Nervositet och luftbubblor

Hej alla glada som ev följer den här bloggen. Jag har inte skrivit på ett tag av olika anledningar men nu gör jag i alla fall en kraftansträngning.
I helgen som just passerade var jag på dop i Norrköping. Min kära brorson skulle nu få sitt namn och sig själv inträdd i svenska kyrkan. Min store lillebror och hans underbara sambo hade bett mig och Pål att sjunga i kyrkan. Detta var något jag ångrat ungefär en gång i timman sen jag lovade det men men - lovat är lovat :) Pål, som ju är mer erfaren på området, och jag övade första gången på sången "Det vackraste" en vecka innan "föreställning" Det gick hyfsat men det kändes bättre än innan vi hade övat alls. Philip tyckte att det var : "melodifestival nästa!" men det vill INTE jag hihi. Så dags för dagen D. Vi kom till Sveriges Peking i god tid för att hinna öva i kyrkan. Det som förvånade mig var att jag inte, notera inte, sprang på toa hela tiden utan jag kände mig ganska lugn. I kyrkan funka det ganska bra på repetitionerna sen var det dags för allvaret. Vi som är syskon till både Lotta och Chris var faddrar till Ivar och det innebar att vi skulle vara med längst fram i kyrkan hela tiden. Det var hur lugnt som helst! I slutet på ceremonin var det dags för mig att sjunga. Det gick jättebra fram tills det var 6 rader kvar på texten. Vem får då en luftbubbla i halsen? Jo naturligtvis undertecknad:) Men på något sätt höll jag mig lugn och kom in i texten igen och klarade av att avsluta den. Chris o Lotta var nöjda så jag får väl vara det med men jag grämde mig på kvällen. DÅ gick den förbannade låten RUNT; RUNT, RUNT i huvudet på mig. Ungefär som att bevisa för mig att jag egentligen inte hade behövt hosta till just där.
Så här med perspektiv så ÄR jag faktiskt nöjd med min insats även om det inte låter så när jag skriver :) Kanske ni vill hyra in mig o brorsan för bröllop någon? hihi
Hoppas ni har det bra så hörs och ses vi! Kram/Mia

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar